Om ashtangayoga

Ashtangayoga är en av de mest spridda yogaformerna, världen över. Den har inspirerat många andra yogaformer, som vinyasa flow, power yoga och Virya yoga. Den kallas även Ashtanga vinyasa yoga.

Sri K Pattabhi Jois utformade ashtangayogans sex serier.

Sharath Jois, hans barnbarn, lärde sig traditionen genom parampara. Det är direkt överföring av kunskap från guru till lärjunge.

I yogastudior världen över utövas idag ashtangayoga så som ”Guruji” lärt Sharath och många andra elever.

Genom fokus på att synkronisera rörelser med andningen utvecklas du som utövare ofta förvånansvärt snabbt, oavsett din nuvarande kondition. Rörelserna utförs enligt en bestämd ordning i ett flöde. Varje rörelse förbereder dig för nästa och gradvis ökar din smidighet, styrka och förståelse för din kropp. Blickfokus, ”dristhi”, är också en viktig del av övningen. De tre ”byggstenarna” andning, rörelse och dristhi utvecklas vartefter du övar.

Ashtanga betyder ”åtta delar” varav ställningarna är en. Övriga delar omfattar bland annat andningskontroll, moral, fokus och meditation.

Via länken nedan kan du ladda ned en fil med en karta över ställningarna i ashtangayogans första serie:
Ashtangayoga_Primary+mantra

Ashtanga=åtta delar

Ashtanga betyder åtta delar. De åtta delarna tecknades ned i Yoga Sutra av Patanjali, omkring 200 fvt (fvt=före vår tideräkning). De åtta delarna är en vägledning till att stilla sinnet och kanske uppnå upplysning. Kortfattat är de:

Yama: hur vi förhåller oss till omvärlden och tillämpar måttfullhet.
Niyama: hur vi förhåller oss till oss själva, observationer av vår inre värld.
Asana: utövande av yogarörelser för att stärka kroppen och uppnå god hälsa vilket är en hjälp för sinnesro.
Pranayama: kontroll av andning och livsenergi. En korrekt andning stärker kroppen, skärper fokus och hjälper oss kontrollera de impulser som förhindrar ett fridfullt sinne..
Pratyahara: att avleda sinnenas uppmärksamhet från yttre objekt.
Dharana: koncentration.
Dhyana: meditation.
Samadhi: upplysning (det vill säga ett tillstånd av enhet och helhet).

”Jösses, måste jag bry mig om detta?”

Svaret på den frågan (om du nu ställer den) är både nej och ja. ”Nej” för att det går alldeles utmärkt att göra yogarörelser utan att bry sig ett skvatt om den filosofiska aspekten. Kom ihåg, alla kan yoga. Ett regelbundet utövande kommer att ge dig påtagligt goda hälsoeffekter och en starkare, smidigare och stoltare kropp.

”Ja” för att du sannolikt kommer att uppleva olika sinnesstämningar i möten med dig själv under dina stunder på mattan, oavsett om du har lätt eller svårt för rörelserna. Med fokus och andningskontroll lär du upptäcka att det går lättare. Med tiden kan också nyfikenhet på de övriga delarna väckas, därför är det bra att känna till dem. Yoga ser till både kropp och själ på ett sätt som de allra flesta fysiska aktiviteter inte gör. Det är det som gör yogan spännande och annorlunda.

Verkligt intressant blir det när vi börjar iaktta oss själva och hur vi agerar. I yogan finns svar på frågor av typen hur man ska göra i olika situationer för att inte handla i affekt.

Det fysiska arbetet och disciplinen får du själv stå för. De positiva mentala effekterna bjuder yogan på, så att säga.

Vad är det för skillnad på ashtangayoga och annan yoga?

Det finns ungefär lika många svar på den frågan som det finns yogaformer. I ashtangayoga utförs rörelser i en bestämd ordning, men i din egen takt och enligt dina förutsättningar. Genom att upprepa och vartefter lära dig rörelserna kommer du djupare in i dem och deras positiva effekter ökar gradvis. Ryggar rätas ut, höfter öppnas, muskler släpper sina spänningar eller stärks kring rörliga leder etc.

En observant lärare kan uppmuntra dig att komma förbi dina hinder, fysiska såväl som psykiska. Därför är det viktigt att hitta en lärare du har förtroende för och gärna stanna en tid med honom eller henne. Utveckling sker med regelbunden övning över tid, inte på ett enstaka yogapass då och då.

Rörelserna är inte slumpmässigt utvalda eller sammanfogade, alla har specifika funktioner. De bygger på hur yoga utövats sedan mycket lång tid tillbaka. I Indien har yoga utövats i medicinskt syfte långt in i modern tid, innan moderna mediciner blev tillgängliga. Inom ayurveda används yogarörelser för att behandla specifika åkommor.

Vissa rörelser upplevs som ”svåra”, andra som ”enkla”. Det som är svårt för dig kan vara enkelt för någon annan, och givetvis tvärtom. ”Svåra” rörelser kan över tid upplevas som enklare, och tvärtom. Vi är alla olika, har olika kroppar och olika förutsättningar. Se yoga som en resa, var öppen för att utforska varje rörelse och varje andetag.

Alla kan yoga.